Text: Elvira Madigan. Djävulen På Engsöslott.

En svunnen DrA¶m - VidA¶ppna A¶gon
I Grevens bA¤dd - DA¤r SA¶mn A¤r ett Minne blott
Och nA¤r Timmen blir sen och RastlA¶sa Steg frA?n Hall till Hall
Sliter Tystnaden isA¤r

I Hans Kristna sjA¤l...
...Gror BegA¤r

Ett Spel fA¶r TvA? men Han A¤r ensam hA¤r
A?h Gud, ett Spel, fA¶r Hans kuvna sjA¤l
I bitter Ensamhet A¶nskar Greven sig
SA¤llskap fA¶r TidsfA¶rdriv
Om sA? med DjA¤vulen sjA¤lv!
...Och se som GudasA¤nd, en FrA¤mling anlA¤nder
MA¶rk och med sitt Ansikte skylt, och Se...
Med Redskap i sin Hand

FA¶r varje kast, fA¶r var gA?ng
DA? tA¤rningarna falled ljudlA¶st till bords
Sitter FrA¤mlingen tyst, ej ett ord frA?n Hans LA¤ppar
sA? lA¤nge spelet skrider Vidare

Greven darrar lA¤tt pA? Hand nA¤r Han fattar tA¤rningarna
I VA¤nster Hand, och A¤n en gA?ng kastar dom till bords
Och i MA?nens kalla sken som FrA?n Ovan trA¤nger ner
PA? dom bA?da som i Tystnad spelar sitt Spel
Ett Slott i Natten mA¶rkt och kallt vid den KyrkogA?rd dA¤r

Forna Minnen ligger Djupt i Jord
Men ej Djupt nog att jaga SA¤gnerna
Bort frA?n tjA¤nstefolks gemak
Och bort frA?n Arvet Greven bA¤r
Likt en pil igenom GlA¶mskans Frukt
SkA¤r en smak av bitter HA?gkomst av Britta BA?A?t!

Han ser pA? Mannen framfA¶r sig
PA? vars haka A¤r det enda som syns
HA¤nder klA¤dda i handskar
Som fA¶r att dA¶lja allt vad Han A¤r

Greven vinner spel efter spel
Och nA¤r sen Gryning Nalkas
Reser sig FrA¤mlingen opp och frA?n Hans hand
Faller Guld - Tvunnet i LA¤nkar
Som pant fA¶r Grevens sjA¤l
DA? DjA¤vulen kom till EngsA¶
Igen