Text: Imperiet. Saker Som Hon Gör.

Lisa ligger naken bredvid sin industriman
hon ligger tyst och vaken, en docka vid sin barm
hon laser sin dagbok, varje sida ar som ett brev
hon viskar i hans ora; det har ar vad jag skrev
hon ser sitt liv pa film den kvallen
ser angen dar hon lekte varje var
hon minns den forsta kyssen som om det var igar
kvallen blev natt, kvallen blev natt sa fort
ah, Katarina klockor ringer och natten ar var
Katarina klockor ringer och natten ar var
kommer du ihag den kvallen, vi taffades i industriland
solen sken sa starkt och klart, och vi lag med varann
hon ser sig om i rummet som delar hennes hemlighet
dom har fyra aren kanns som en evighet
Katarina klockor ringer och natten ar var
Katarina klockor ringer och natten ar var

vaaar
Lisa skriver dagbok, smeker hans hand
"alskling du ar onska vad du vill
or vi ska till ett annat land"
hon kysser honom varsamt, dar han ligger stel och kall
sager adjo till sin dagbok med en pistol i sin hand
Katarina klockor ringer och natten ar var
Katarina klockor ringer och natten ar varr
Katarina klockor ringer och natten ar var
katarina klockor ringer och natten ar var
Katarina klockor ringer och natten ar var
det ar bara saker som hon gor
det ar bara saker som hon gor