Text: Nordman. Be Mig.

Tror du att ensamhet kan dolja vad du kanner?
Gom dig sa far du ingenting,
Jag kan forsta att jag har plagat mina
vanner, som dom har sett mig dra omkring.
Det fanns natter da jag fros i ensamhet.
Jag fornekade val da
hur sekunder kunde bli en evighet nar
jag kommit bara for att ga,
Be mig sa stannar jag kvar.
Vill du veta vem jag ar?
Be mig sa stannar jag kvar.
Det finns inget som hindrar oss har.
Hur manga dagar har jag lamnat att forsvinna
nar jag forbannat att dom fanns?
Letar du varme dar ett hjarta slutat brinna
har du din sjal nan annanstans.

Nar jag trodde att jag hittat vad jag dromt
har jag svavat i det bla.
Vad jag sedan var pa vag till har jag glomt
nar jag kommit bara for att ga.
Be mig sa stannar jag kvar...
Kanske ar det har det finns en plats anda
for framlingen som alltid kom men bara for att ga.
Jag kan tvinga mig att stanna om du vill,
men det enda jag kan fa
ar en kansla av att inte finnas till
om jag kommit bara for att ga,
Be mig sa stannar jag kvar