Text: Vintersorg. Jordpuls. Världsalltets Fanfar.

Mot dvalans land forflyter dagen
Och dranker bestandigheten i skiftande tidvatten
En rundvandring innanfor naturlagen
Som fangade ljuset hos natten
Vid rishedar bevuxna av dvargbjorkar
Som bebor bade sorg och trangtan
Aterskapas den kraft som fortvivlan formorkar
Men blott jordens egendommar kan ej stilla var langtan

[Ref:]
En jordisk cykel ebbar ut
Men avagabringar en borjan, utan slut
Likt skymningsdrommars harmonik
Till flytande tonerna ifran sfarernas musik
Som ekar genom livets hard
Och virvlar ut till en frammande varld,
Naturen blidkande karneval
Sveper in oss i sin blandande sal

Vi drommer till stegen av fjallens varldsvandring
Ett sekellangt strovtag fyllt av aventyr
Med isens rorelse bildas topp och sluttning,
Ett nytt landskap nar morgonen ater gryr
Liv och rorelse, lugn och dvala
Accentuerande i en dramatisk scen
Nu bestryks varlden i en brokig fargskala
I en sammanslutning av skilda fenomen

Fantasier sipprar fram, sprungna ur en helhetsonskan
Och knapper pa visionens mangfargade strangar
Smyger forbi vinterkylan ut i sommargronskan
Som breder ut sig over fridsalla angar

Horisonten syr ihop dessa polariserade strimmor,
Ordning istallet for kaos och kvalm
Forlosta mellan stjarnhopars glitterdimmor
Medan jag vilar i skuggan av en belovad alm