Text:
Ekdahl Lisa En Samling Sånger

Jag sag en man vada ned i vattnet Jag fragade vart han skulle ga Han sa: Jag gar dit benen bar mig Det ska inte va svarare an sa Han talade om himmelen

Med kroppen mot jorden och blicken i det eviga bla Ar jag bortom tankarna och orden, dar finns inget jag maste forsta Utom att kroppen ar tung mot var

En dag sag hon sanningen i vitogat Da vande hon om och sprang hem En enda gang motte hon sanningen Och aldrig vill hon se honom igen For inte ar sanningen

Du, du och dina drangar Ni rev och ni slet, ni rev och slet i mina strangar Som om jag skulle tolerera Att du skulle dirigera Men det blev inget av med

Jag tror han ar en angel For det lyser som guld i hans har Jag tror han ar en angel For ingen skugga faller dar han gar Och hans hjartas djup, ar som

Du ar en saga for god for att vara sann Det ar en saga i sig att vi funnit varann Vi kunde lika garna, aldrig nansin motts Eller var vart mote redan

Satt dig har - jag ar din l var sfar kan varlden aldrig tranga in Lagg dig ner som sa manga ganger forr Stang fonstret mot gatan - oppna din inre dorr

Vad jag begar ar inte mycket alls lagg din kind emot min lagg din arm om min hals Lat oss andas lunga mot lunga lat dina ogonlock bli tunga Du vill

Du salde mitt hjarta, pa realisation Och du salde min stolthet, pa narmaste auktion Du salde min vardighet och min innersta hemlighet Av allt det jag